”Det känns bara inte rätt” – om Not Just Right OCD

De flesta beskrivningar av tvångssyndrom utgår från rädsla: rädsla för smitta, för att ha orsakat en olycka eller för att förlora kontrollen. Men en stor grupp känner inte igen sig i det. De är inte rädda för någonting särskilt. De kan bara inte sluta förrän det känns rätt. Fenomenet brukar kallas Not Just Right OCD.

En känsla i stället för en katastrof

Det som driver handlingen är en obehaglig inre förnimmelse av att något är ofullbordat eller osymmetriskt. Personen kan sällan förklara vad som skulle hända om det fick vara som det är. Svaret blir ofta att det skulle skava, att det inte går att släppa eller att det blir omöjligt att tänka på något annat.

Beteendena kan se ut så här: bilder rätas upp, saker läggs i bestämd ordning, en rörelse upprepas tills den känns fullbordad, ett steg tas om, en mening skrivs om, en knapp trycks jämnt med båda händerna. Många har hållit på så här sedan barndomen utan att koppla det till tvångssyndrom.

Varför känslan aldrig blir tillräcklig

Kriteriet för att sluta är inre och därmed rörligt. Vid rädslebaserat tvång finns åtminstone i teorin ett yttre bevis: plattan är avstängd. Här finns bara känslan av att det stämmer och den är svår att fånga. Ju mer uppmärksamhet som riktas mot om det känns rätt, desto tydligare framträder allt som inte gör det. Kravet skärps efter hand och det som räckte förra veckan räcker inte i dag.

Skillnaden mot perfektionism och mot autism

Perfektionism handlar oftast om resultatet och om andras bedömning. Not Just Right handlar om den egna förnimmelsen och kan gälla helt betydelselösa saker, som hur en penna ligger. Läs mer om det förstnämnda i artikeln om perfektionism.

Behov av ordning och rutiner förekommer också inom autism, men fyller där en annan funktion. Ordningen ger förutsägbarhet och trygghet snarare än att avbryta en påträngande obehagskänsla. Skillnaden har betydelse för hur behandlingen läggs upp och därför kartläggs beteendets funktion i en bedömning.

Hur det behandlas

Principen är densamma som vid annat tvång men innehållet skiljer sig. I stället för att pröva om en befarad katastrof inträffar tränar man på att låta saker vara ojämna, osymmetriska eller ofullbordade och sedan gå därifrån. Man lämnar tavlan sned, skriver om utan att korrigera och tar inte om steget.

Målet är inte att skavkänslan ska försvinna på beställning utan att den ska bli möjlig att ha kvar utan att styra. Med tiden minskar den ofta i intensitet, men den viktigaste förändringen är att den slutar bestämma vad du gör. Upplägget beskrivs närmare i artikeln om ERP.

När det tar tid utan att synas

Eftersom handlingarna ofta är små blir omgivningen sällan orolig. Ändå kan de ta betydande tid, göra morgonbestyren omständliga och skapa irritation i familjen. Att besvären ser harmlösa ut utifrån är inget skäl att stå ut med dem. Utgångspunkten i en bedömning är hur mycket tid de tar och vad de hindrar dig från.

Källor

• Andersson, E. (2026). Tvångssyndrom. I L.-G. Öst (Red.), KBT inom psykiatrin (3:e uppl., s. 175–195). Natur & Kultur.
• Coles, M. E. m.fl. (2003). ”Not just right experiences”: perfectionism, obsessive compulsive features and general psychopathology. Behaviour Research and Therapy, 41(6).
• Summerfeldt, L. J. (2004). Understanding and treating incompleteness in obsessive-compulsive disorder. Journal of Clinical Psychology, 60(11).