Ångest

Vid generaliserat ångestsyndrom, GAD, kretsar oron ofta kring flera delar av livet samtidigt. Det kan handla om familjen, hälsan, ekonomin, arbetet eller sådant som skulle kunna hända i framtiden.

Oron upplevs ofta som svår att kontrollera. Många beskriver att tankarna går på högvarv, att kroppen är spänd och att det är svårt att verkligen koppla av även när det egentligen inte finns något akut problem att lösa.

Social ångest innebär en stark rädsla för att bli granskad, negativt bedömd eller göra bort sig inför andra. Det kan gälla samtal, möten, presentationer, sociala aktiviteter eller situationer där du riskerar att hamna i centrum.

Det är inte nödvändigtvis andra människor i sig som väcker rädslan. Ofta är det tanken på vad andra kan uppfatta: att du verkar nervös, ointelligent, tråkig, osäker eller konstig.

En panikattack innebär en plötslig våg av stark rädsla och kroppsliga symtom, exempelvis hjärtklappning, andnöd, yrsel, tryck över bröstet, svettningar eller overklighetskänslor.

Vid paniksyndrom blir personen rädd för själva symtomen och för vad de skulle kunna betyda. Hjärtklappning kan exempelvis tolkas som en hjärtinfarkt, yrsel som att man ska svimma och overklighetskänslor som att man håller på att tappa kontrollen.

Att vara uppmärksam på sin hälsa är naturligt och ofta hjälpsamt. Vid hälsoångest blir oron däremot återkommande, oproportionerligt stark och svår att släppa.

Vanliga kroppsliga signaler kan då tolkas som tecken på allvarlig sjukdom. Oron kan handla om exempelvis cancer, neurologiska sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar eller infektioner och ibland skiftar den mellan olika sjukdomar över tid.

En specifik fobi innebär en stark och ihållande rädsla för ett visst objekt eller en viss situation. Det kan exempelvis handla om spindlar, ormar, sprutor, blodprov, höjder, flygning, hissar eller kräkningar.

Rädslan kan vara så stark att personen undviker situationer som egentligen är viktiga eller begränsar vardagen för att minska risken att möta det som väcker obehag.