När din största styrka blir din största risk: Fällan för den högpresterande ledaren
Det finns en specifik typ av person som nästan alla organisationer lutar sig mot. Det är ledaren eller medarbetaren som alltid levererar i tid, som har stenkoll på detaljerna, som kallas in när projekt krisar och som har ett djupt rotat ansvarstagande. Att vara driven, noggrann och lösningsorienterad är fantastiska egenskaper. Det är ofta precis de styrkorna som har banat väg för karriären och framgången.
Samtidigt finns det ofta en annan verklighet under ytan hos dessa högpresterande individer: en konstant, lågmäld stress, en känsla av att aldrig riktigt vara ledig och en gnagande oro för att inte räcka till, trots att kalendern och resultaten visar motsatsen.
Fällan för den högpresterande ledaren handlar sällan om brist på kompetens. Den handlar om att de strategier som en gång tog dig till toppen kan börja kosta allt mer energi när de blir för rigida.
Stunder av stress och belastningar är i sig inget problem. Men om du inte samtidigt fyller på med ny energi genom återhämtning i samma utsträckning finns en risk att balansen rubbas. Gradvis kan du då börja känna dig alltmer energilös och uttömd.
Till slut når du en punkt där de strategier som tidigare fungerade inte längre är möjliga att upprätthålla. När det sker blir det nödvändigt att bredda ditt sätt att agera och hitta nya, mer hållbara sätt att hantera krav och belastning.
När en framgångsrik strategi blir ett fängelse
Drivkraften att prestera på topp uppstår sällan ur tomma intet. Ofta är det ett mönster vi har burit med oss sedan skoltiden eller uppväxten. Att arbeta hårt, ta ansvar och lösa problem har varit strategier som varit fullt funktionella. De har gett oss beröm, trygghet, status och en känsla av kontroll.
Men när kraven ökar, komplexiteten i ledarrollen växer och privatlivet samtidigt kräver sitt, händer något kritiskt. Den gamla strategin att "lösa allt genom att springa snabbare och jobba hårdare" slutar fungera. Det finns helt enkelt inte fler timmar på dygnet.
Under hög press tenderar vi att bli mer rigida i våra invanda mönster och vi svarar ofta genom att skruva upp det vi redan gör, även när det sliter på oss. I stället för att uppmärksamma att vi är överbelastade övertygar vi oss om att det bara krävs lite mer ansträngning.
Hur stressen döljer dina faktiska behov
Under hög stress blir våra reaktioner ofta mer automatiska och mindre genomtänkta. Starka känslor kan då snabbt leda till beteenden som på kort sikt känns nödvändiga - men som i längden riskerar att förvärra situationen.
Rädslan för att tappa kontrollen eller misslyckasNär pressen ökar är det vanligt att behovet av kontroll växer. Det kan visa sig i att du börjar detaljstyra, tar på dig mer än du borde eller granskar allt in i minsta detalj. Det kan ge en tillfällig känsla av kontroll, men leder ofta till ökad belastning - både för dig själv och för andra.
Känslan av ensamhet eller överväldigande trötthetNär energin är låg och kraven fortsätter att öka signalerar kroppen att återhämtning behövs. Ändå kan impulsen bli att stänga av, köra vidare och försöka lösa allt på egen hand. Att dra sig undan eller sluta be om hjälp kan kännas effektivt i stunden, men ökar risken för långvarig stress och utmattning.
Att leda med ett flexibelt sinne
Att bryta den högpresterande fällan handlar absolut inte om att du ska sluta bry dig om ditt jobb, sänka dina ambitioner till noll eller bli en medelmåttig ledare. Det handlar om att gå från ett stelt och reaktivt förhållningssätt till att utveckla ett flexibelt sinne.
För en ledare innebär ett flexibelt sinne att kunna upptäcka när de egna kraven slutar vara en tillgång och istället blir destruktiva. Det handlar om att träna upp tre viktiga förmågor:
- 1. Utmana tankarna (Kognitiv flexibilitet)Att kunna lägga märke till tankar som "Om jag släpper det här kommer allt att rasa" eller "Jag måste göra allt själv för att det ska bli rätt" och inse att dessa tankar är stressreaktioner, inte absoluta sanningar.
- 2. Tolerera obehag (Emotionell flexibilitet)Att bygga upp förmågan att känna den där inre stressen eller rädslan för att inte göra ett "perfekt" jobb, utan att direkt lyda impulsen att börja jobba över eller städa upp efter andra.
- 3. Välja ett mer hållbart beteende (Beteendeflexibilitet)Att medvetet välja att göra annorlunda. Att delegera en uppgift och låta en medarbetare lösa den på sitt sätt, att stänga datorn klockan fem trots att inkorgen inte är tom, eller att våga sätta en tydlig gräns mot din egen ledning.
Hållbart ledarskap handlar inte om att aldrig känna press. Det handlar om att ha ett så pass flexibelt sinne att du kan styra din energi utifrån vad situationen faktiskt kräver på lång sikt, istället för att låta dina gamla automatiska duktighetsmönster köra dig i botten.
Reflektion för ditt ledarskap
Nästa gång du är på väg att tacka ja till en arbetsuppgift som egentligen inte ryms i ditt schema, stanna upp i tio sekunder och fråga dig själv:"Gör jag det här för att det är det mest strategiska och långsiktigt rätta för verksamheten, eller gör jag det för att dämpa min egen tillfälliga oro för att inte framstå som tillräckligt duktig?"
