Artiklar & insikter

Den sunda vuxna: att kunna möta sina egna modes

Publicerad: Augusti 2026 • Lästid: ca 8 min
Balanserade stenar på sand - bild för artiklar om psykisk hälsa

Om schematerapi har ett mål så är det detta: att den sunda vuxna ska bli starkare. Det är den del av oss som kan ta hand om det sårbara, hålla kritikern i schack och välja hur vi svarar i stället för att styras av gamla mönster.

Ny inom schematerapi? Börja gärna med översikten som visar hur känslomässiga behov, scheman och modes hänger ihop.

Vad den sunda vuxna gör

Den sunda vuxna är det mode som kan känna och tänka samtidigt. Konkret innebär det ungefär detta:

  • Märker vad som händer inombords innan det gått för långt.
  • Tar det sårbara på allvar och tröstar det i stället för att avfärda det.
  • Lyssnar på ilskan som information men låter den inte hålla i ratten.
  • Sätter gräns mot den inre kritikern.
  • Ser andras perspektiv utan att därför överge sitt eget.
  • Väljer handling utifrån vad som är viktigt, inte utifrån vad som ger lättnad nu.

Det låter stort. I praktiken är det ofta små saker: att andas ut innan man svarar, att säga att man behöver tio minuter, att skicka mejlet efter fyra genomläsningar i stället för sjutton.

Vanliga missuppfattningar

Att den alltid är lugn. Nej. Den sunda vuxna känner lika mycket som övriga modes, ibland mer, eftersom känslan inte stängs av. Skillnaden är att den går att bära.

Att den är förnuftig och sval. En sida som bara resonerar och avfärdar känslor är oftast ett avstängande copingmode i förklädnad. Den sunda vuxna är varm.

Att den är snäll och tillmötesgående. Nej, den kan säga nej. Att aldrig kunna säga nej är snarare ett tecken på ett underkastande mönster. Läs mer om copingmodes.

Att man ska bo där. Ingen är i sund vuxen hela tiden och det är inte målet heller. Målet är att hitta tillbaka snabbare och att skadan på vägen blir mindre.

Att den byggs av goda råd. De flesta vet redan vad de borde göra. Det som saknas är inte information utan erfarenhet.

Hur den möter de andra modes

ModeVad det behöverVad den sunda vuxna gör
Det sårbara barnetTröst, närvaro, skydd.Stannar kvar, sätter ord på känslan, ser till att behovet möts.
Det arga barnetAtt tas på allvar och få uttryckas.Lyssnar på vad orättvisan var och hjälper till att säga det lugnt.
Det impulsiva barnetRamar och lite tid.Skjuter upp beslutet till imorgon utan att skälla.
Kritiska modesMotstånd, inte förhandling.Säger ifrån: så pratar vi inte med varandra här.
CopingmodesEtt alternativ innan de kan släppa.Tackar för skyddet och prövar ett litet steg i motsatt riktning.

Gestaltande tekniker: därför räcker inte orden

Många fortsätter göra som de brukar trots att de vet vad de borde göra, helt enkelt för att det gamla känns rätt. Känslor styrs av andra nätverk i hjärnan än tankar och gestaltande övningar når inre bilder och känslor på ett sätt som resonemang inte gör.

Visualisering innebär att blunda och låta inre bilder komma upp på ett tryggt sätt. Terapeuten håller kontakten, ställer frågor och hjälper till att förändra bilden. En viktig del är att föra in det som hade behövts i situationen och på så sätt ge gamla olyckliga erfarenheter ett annat slut.

Stolsövningar innebär att olika sidor av dig, eller tänkta personer, placeras på olika stolar och får prata med varandra. Det går att ha ögonen öppna och vara fysiskt aktiv, vilket gör det lättare att ha kvar en fot i nuet. Stolsövningar passar ofta bättre när känslorna är starka eller när en inre konflikt behöver tydliggöras.

I båda fallen ser vi till att känslan är aktiverad men inte överväldigande. Är den för svag händer ingenting, är den för stark hinner nervsystemet inte ta emot något nytt.

Vad som stärker den i vardagen

  • Namnge modes när de dyker upp, gärna högt och gärna med humor.
  • Skriv ned vad du hade sagt till en vän i samma situation och säg det till dig själv.
  • Ta pauser med bestämd tid när det hettar till, i stället för att gå därifrån.
  • Träna på att säga nej i lägen där det inte kostar mycket, innan det gäller på riktigt.
  • Se till att sömn, mat och återhämtning finns. Tröskeln till alla modes sjunker annars.

Det här är långsamt arbete, men riktningen är tydlig: från att styras av gamla mönster till att kunna välja. Se hur delarna hänger ihop i översikten över schematerapins modell.

Källor

  • Arntz, A., & Jacob, G. (2013). Schema therapy in practice: An introductory guide to the schema mode approach. Wiley-Blackwell.
  • Young, J. E., Klosko, J. S., & Weishaar, M. E. (2003). Schema therapy: A practitioner's guide. Guilford Press.
  • Perris, P., & Gyllenhammar, C. (2018). Schematerapi: En klinikers handbok & en terapiberättelse. Natur & Kultur.
  • Arntz, A., Rijkeboer, M., Chan, E., Fassbinder, E., Karaosmanoglu, A., Lee, C. W., & Panzeri, M. (2021). Towards a reformulated theory underlying schema therapy: Position paper of an international workgroup. Cognitive Therapy and Research, 45(6), 1007–1020.

Vill du ha hjälp?

Den sunda vuxna byggs inte av goda råd utan av nya erfarenheter. Det är den delen vi arbetar mot under hela en schematerapi.