Känslomässiga grundbehov: vad vi alla behöver

Alla människor har behov, men det är skillnad på att längta efter en ny bil och att längta efter att känna sig omtyckt. Schematerapi skiljer på ytliga önskningar och känslomässiga grundbehov. Grundbehoven är sådant vi faktiskt behöver för att må bra, både som barn och som vuxna.

Ny inom schematerapi? Börja gärna med översikten som visar hur känslomässiga behov, scheman och modes hänger ihop.

De fyra behovsområdena

Anknytning och acceptans

Att vara skyddad och älskad, att någon förstår hur man känner och tar det på allvar, att bli inkluderad i sammanhang och få hjälp att sätta ord på sitt inre. För ett barn handlar det om att det finns någon som märker när något är fel. För en vuxen handlar det om att någonstans kunna vara sig själv utan att behöva prestera.

Färdighet och självständighet

Att få uppmuntran, lagom stora utmaningar, praktisk vägledning och utrymme för nyfikenhet. Ett barn behöver både få pröva själv och veta att någon finns i närheten. För lite stöd blir ensamt, för mycket beskydd gör världen liten. Båda ytterligheterna kan lämna en känsla av att inte klara sig.

Struktur och gränser

Att lära sig att handlingar får konsekvenser, att få hjälp med rutiner och planering och att mötas av realistiska och empatiska gränser när impulser eller frustration tar över. Hit hör också att lära sig se andras perspektiv och visa hänsyn. Gränser är alltså inte motsatsen till kärlek utan en del av den.

Balanserad ansträngning och självmedkänsla

Att få vara spontan och lekfull, att få förlåtelse efter att ha gjort fel och att mötas av rimliga förväntningar på ansvar och prestation. Ett barn som bara mötts av krav lär sig att värde måste förtjänas. Ett barn som aldrig mött några krav får svårare att stå ut med motgångar.

Tillräckligt bra räcker

Alla som har barn vet att ingen kan vara en perfekt förälder och att inget barn mår bra av att få allt det vill ha. Den som tror sig ha lyckats med perfektionen har oftast skapat andra problem på vägen.

Mycket kan bli svårt även när man vill väl. Ett barn kan ha ett helt annat temperament än föräldern och då blir det svårare att mötas. En pressad livssituation kan äta upp den ork som skulle gått till att se barnets behov. Men om vi ändå älskar våra barn, kan ha roligt tillsammans på deras villkor och vågar be om ursäkt när vi gjort fel blir det oftast tillräckligt bra.

En sak hjälper särskilt mycket: ju bättre vi som vuxna kan reglera våra egna schemareaktioner, desto lättare blir det att agera vuxet och klokt tillsammans med barnen. Det är en av anledningarna till att eget terapiarbete ofta märks i hela familjen.

Vad händer när behoven inte möts

När ett grundbehov inte möts tillräckligt under en längre tid kan det uppstå ett inre sår, det som i schematerapi kallas schema. Barn drar slutsatser av det de är med om och slutsatsen handlar oftast om dem själva: jag är för mycket, jag klarar inget, ingen finns kvar. Läs mer om hur scheman uppstår.

Barnet hittar sedan sätt att hantera situationen. Behovet av närhet kan stängas av så gott det går, eller så bevakas det desto hårdare. Sådana strategier brukar minska med åren, men ibland gör de inte det. Den som lärt sig stänga av behovet av närhet kan bli en vuxen som knappt vet att behovet finns. Den som klängde kan bli en vuxen som kontrollerar.

Att känna igen sina egna behov som vuxen

Känslor är budbärare. De säger sällan exakt vad vi ska göra men de pekar på vad som behövs. Några ingångar:

• Ilska brukar skydda något ömtåligt. Fråga vad som kändes orättvist eller sårande innan ilskan kom.
• Ledsenhet pekar ofta mot en förlust eller mot något som saknas i kontakten med någon.
• Rädsla handlar ofta om trygghet: går det att förutse vad som händer och finns någon där.
• Tomhet kan betyda att man varit avstängd så länge att behoven inte längre hörs.

Nästa steg är att uttrycka behovet så att någon annan kan ta emot det. Skillnaden mellan du bryr dig aldrig och jag skulle behöva att du frågar hur min dag varit är stor, både för den som säger det och för den som hör det. I nära relationer är det ofta precis där arbetet ligger. Läs mer om känslomässiga behov i parrelationen.

Hur behov arbetas med i terapi

I schematerapi ingår att kartlägga vilka behov som inte blev mötta och hur det påverkar dig idag. Terapeuten bidrar också med en avgränsad form av det som en gång saknades: att bli sedd, tagen på allvar och bemött med både värme och tydliga ramar. Det arbetet kombineras med gestaltande tekniker där gamla situationer får ett annat slut, och med konkreta steg i vardagen där behoven får ta plats.

Målet är att kunna ta hand om sina egna känslor och på ett vuxet sätt be andra om det som är rimligt. Läs mer om den sunda vuxna.

Källor

• Young, J. E., Klosko, J. S., & Weishaar, M. E. (2003). Schema therapy: A practitioner's guide. Guilford Press.
• Arntz, A., & Jacob, G. (2013). Schema therapy in practice: An introductory guide to the schema mode approach. Wiley-Blackwell.
• Perris, P., & Gyllenhammar, C. (2018). Schematerapi: En klinikers handbok & en terapiberättelse. Natur & Kultur.