Känslomässiga behov: det som ofta saknas när relationer kör fast

De flesta par som söker hjälp beskriver sina problem i beteenden: hen lyssnar inte, hen är aldrig hemma, vi har slutat ha sex. Under varje sådan beskrivning finns nästan alltid något annat, som är svårare att säga: vad man saknar.

Känslan är budbäraren

Ett användbart sätt att tänka är att känslor är budbärare för behov. Ilska brukar signalera att en gräns överskridits eller att något känns orättvist. Rädsla signalerar hot mot tryggheten eller mot bandet mellan er. Ledsenhet signalerar förlust. Skam signalerar att man känner sig otillräcklig eller avvisad.

Om ni bara diskuterar beteendet missar ni budskapet. Om ni i stället tar reda på vad känslan pekar på blir konflikten begriplig och ofta betydligt mindre laddad.

De behov som oftast är i spel

I en parrelation brukar det handla om trygghet och kontakt, om att bli sedd som man är, om att kunna uttrycka känslor utan att mötas av kyla, om utrymme för ett eget liv och om rimliga ramar som håller. Det är inte överdrivna önskemål utan grundläggande behov och de finns hos båda, även hos den som verkar klara sig utan. En genomgång av de fyra behovsområdena finns i känslomässiga grundbehov.

Varför behoven blir osynliga

Många har lärt sig tidigt att vissa behov inte lönar sig att visa. Den som vuxit upp med oförutsägbarhet kan ha lärt sig att inte belasta någon. Den som ofta kritiserades kan ha lärt sig att gå till motangrepp innan kritiken hinner komma.

Strategierna fungerade en gång. I en vuxen relation ger de ett olyckligt resultat: behovet finns kvar men uttrycks i en form som gör det svårt för partnern att svara på det. Det som egentligen är jag är rädd att förlora dig kommer ut som en anklagelse. Det som är jag vill duga i dina ögon kommer ut som avvisande tystnad.

Från krav till behov

Det finns en märkbar skillnad mellan de här två sätten att säga nästan samma sak:

• Du frågar aldrig hur jag har det.
• Jag har känt mig ensam den här veckan och skulle behöva att du frågar hur jag mår.

Den första riktar sig mot den andra och bjuder in till försvar. Den andra beskriver ditt eget läge och gör det möjligt att svara. Det handlar inte om att prata vackert utan om att vara konkret om vad som skulle hjälpa.

Två frågor att öva på, gärna i lugnt läge: vad kände jag när det hände? och vad skulle jag ha behövt av dig för att känslan skulle lägga sig?

När behoven krockar

Ibland står behoven mot varandra. Den enas behov av närhet kan krocka med den andras behov av utrymme. Då är målet inte att någon ska ha rätt, utan att båda behoven erkänns som legitima innan ni försöker hitta en praktisk lösning. Läs mer om balansen mellan acceptans och förändring.

Vill du läsa vidare finns artiklar om varför små konflikter blir stora, om modes i nära relationer och om schematerapi.

Källor

• Simeone-DiFrancesco, C., Roediger, E., & Stevens, B. A. (2015). Schema therapy with couples: A practitioner's guide to healing relationships. Wiley-Blackwell.
• Young, J. E., Klosko, J. S., & Weishaar, M. E. (2003). Schema therapy: A practitioner's guide. Guilford Press.
• Arntz, A., Rijkeboer, M., Chan, E., Fassbinder, E., Karaosmanoglu, A., Lee, C. W., & Panzeri, M. (2021). Towards a reformulated theory underlying schema therapy: Position paper of an international workgroup. Cognitive Therapy and Research, 45(6), 1007–1020.